Aktuella domar

Start / För dig som arbetsgivare / Arbetsrätt och domar / Aktuella domar

Svea Hovrätt B-7469-22: Unik dom: att lura arbetsgivaren på sjuklön var bedrägeri

För första gången har en arbetstagare dömts för bedrägeri efter att ha sjukanmält sig utan att vara så sjuk att arbetsförmågan var nedsatt. Det är en viktig dom, eftersom arbetsgivaren normalt sett har svårt att neka att betala sjuklön när en arbetstagare sjukanmäler sig.

En anställd vid Polismyndigheten sjukanmälde sig, men deltog i en flera dagar lång utbildning under sjukfrånvaron. Svea hovrätt har nu funnit arbetstagaren skyldig till bedrägeri. Det är första gången som en arbetstagare som lurat sin arbetsgivare på sjuklön har funnits skyldig till brott.

Arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön

När en arbetstagare sjukanmäler sig, är arbetsgivaren normalt sett skyldig att betala sjuklön – även om det är uppenbart att arbetstagaren inte är så sjuk att arbetsförmågan är nedsatt. Arbetsgivaren har svårt att vägra att betala ut sjuklönen, eftersom arbetstagaren i normalfallet inte behöver styrka sin sjukdom förrän efter sju dagars sjukfrånvaro. Vid upprepad korttidsfrånvaro kan arbetsgivaren dock kräva läkarintyg från första sjukdagen.

Nedsatt arbetsförmåga är avgörande för rätten till sjuklön

Domen från Svea hovrätt tydliggör att nedsatt arbetsförmåga är avgörande för att en arbetstagare ska ha rätt till sjuklön. Den som sjukanmäler sig utan att ha nedsatt arbetsförmåga, kan därför göra sig skyldig till bedrägeri.

Bedrägeri är ett brott enligt brottsbalken, vilket innebär att det måste utredas av polis och att åklagare driver ärendet i domstol.

Du kan läsa mer om sjukdom och rehabilitering i Arbetsgivarguiden.
Där finns även en checklista vid misskötsamhet.

AD 2024 nr 78: Framgång i AD när sakliga skäl för uppsägning prövades

I förändringarna av LAS 2022 infördes begreppet sakliga skäl. Transportföretagen har nu för första gången företrätt ett medlemsföretag i Arbetsdomstolen i ett ärende där sakliga skäl stod i fokus. Arbetsdomstolen dömde till företagets fördel – den underpresterande medarbetaren kunde sägas upp.

Arbetsdomstolen (AD) meddelade idag dom i ett ärende om en medarbetare som presterade långt under företagets förväntningar. Företaget arbetade systematiskt för att stötta medarbetaren att klara arbetet, påtalade problematiken i muntliga samtal och upprättade en handlingsplan. När det inte var möjligt att få medarbetaren att delta i handlingsplanen, utfärdades flera varningar. Då prestationen inte förbättrades, sade företaget till sist upp medarbetaren på grund av personliga skäl.

- Det är mycket tillfredsställande att nå framgång i Arbetsdomstolen i detta ärende, säger Jan Bergman, arbetsrättschef vid Transportföretagen, som företrädde medlemsföretaget. Här hade företaget agerat helt korrekt och givit medarbetaren alla möjligheter att bättra sig. Till sist blev uppsägning ändå nödvändigt.

Domen är en av de första från Arbetsdomstolen där innebörden av begreppet sakliga skäl har prövats. Den anställde företräddes av Zalandoarbetares driftsektion av SAC.

Du kan läsa hela domen på Arbetsdomstolens webbplats.

Sammanfattning: Uppsägning pga personliga skäl
Steg för steg-guide: Uppsägning på grund av personliga skäl

AD 2023 nr 11: Tvist om provocerad uppsägning 

En butikssäljare i en klädbutik sa upp sig själv, eftersom hon upplevde sig mobbad och trakasserad. Målet handlade om ifall uppsägningen berodde på ageranden av cheferna i butiken och om uppsägningen därför skulle ses som en uppsägning från bolagets sida, en så kallad provocerad uppsägning. Arbetsdomstolen kom fram till att det inte hade bevisats att bolaget före uppsägningen handlat i strid mot lag och god sed på arbetsmarknaden och därmed föranlett arbetstagarens uppsägning. Arbetsgivarsidan vann därmed målet. 

Läs hela domen på Arbetsdomstolens hemsida

AD 2023 nr 2: Avsked utan saklig grund

En butikssäljare vid en livsmedelsbutik har avskedats utan saklig grund. Arbetsdomstolen ogiltigförklarade avskedandet och förpliktar arbetsgivaren att betala lön och skadestånd. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsinkomster från en annan arbetsgivare i tiden efter avskedandet ska avräknas från den lön som arbetsgivaren är skyldig att betala.

Läs hela domen på Arbetsdomstolens hemsida

AD 2023 nr 20: Svenska Hamnarbetareförbundet / Sveriges Hamnar och Yilport Gävle AB

Huvudtvistefråga: om Yilport brutit mot 11 § MBL genom att inte förhandla med HF inför beslutet att under perioden 19 april–10 juni 2021, för hantering av större volymer än vanligt från det intilliggande pappersbruket, visstidsanställa tre arbetstagare och att schemalägga dem på eftermiddagar under vardagar.

Huvudinvändning: Besluten innebar ingen viktigare förändring av vare sig bolagets verksamhet eller arbetsförhållandena för någon arbetstagare. Det var fråga om samma arbetsuppgifter och bolaget utökade inte driften och inrättade inte heller något nytt eftermiddagsskift. Bolaget var därför inte förhandlingsskyldigt enligt 11 § MBL och är inte skadeståndsskyldigt.

AD 2023 nr 25: Svenska Hamnarbetareförbundet ./. Sveriges Hamnar och Gothenburg Ro/Ro Terminal AB

Huvudtvistefråga: om bolaget genom att överskrida det maximala månatliga respektive årliga övertidsuttaget enligt Hamn- och stuveriavtalet i förhållande till ett antal medlemmar i Hamnarbetarförbundet därigenom också brutit mot den likalydande regleringen om övertidsuttag i Kajavtalet.

Huvudinvändning: övertidsreglerna i Kajavtalet avser anställningsvillkor som konkurrerar med förstahandsavtalet och AD:s senoritetsprincip befriar därmed bolaget från att tillämpa bestämmelsen.

AD 2023 nr 26: Svenska Hamnarbetareförbundet / Sveriges Hamnar och Karlshamns Hamn AB

Huvudtvistefråga: om bolaget bröt mot 11 § MBL dels genom att inte vid eller inför förhandlingen lämna förbundet tillräcklig information och inte ange sin egen ståndpunkt i fråga hur ett nytt arbetstidsschema borde utformas, dels genom att därefter genomföra ändringen av schemat på ett sätt som delvis skilde sig från de schemautkast som förbundet hade fått av bolaget.

Huvudinvändning: bolaget lämnade all information man hade och denna var tillräcklig för att uppfylla kraven enligt MBL, Hamnarbetareförbundet bildade sig en uppfattning i förhandlingsfrågan och argumenterade för den, och schemat som avtalades med Transport låg nära det som förhandlats.

AD 2023 nr 29: Svenska Kommunalarbetareförbundet / Sveriges Bussföretag och Nobina Sverige AB

Huvudtvistefråga: om bolaget bröt mot uppsägningsförbudet i 7 § 3 st. LAS genom att det vid uppsägningstillfällena i november och december 2021, med beaktande av sådana förhållanden som vid ett praktiskt bedömande med säkerhet kan överblickas, stod klart för Nobina att en övergång av Nobinas verksamhet i Region Uppsala skulle äga rum i samband med att Keolis den 13 juni 2022 tog över driften av all busslinjetrafik i Region Uppsala.

Huvudinvändningar: (1) Uppsägningarna berodde på arbetsbrist. (2) Nobinas bussverksamhet i Uppsala utgjorde ingen ekonomisk enhet. (3) Nobina kunde inte veta om det skulle bli en verksamhetsövergång eller ej.